Nu är Biggels här!

I lördags hoppade min livskvalité några avsevärda snäpp när jag äntligen fick hit min katt Biggels. Han och jag hade en mycket trivsam tillvaro i Halmstad, men när jag flyttade därifrån upp till Götet fick han finna sig i att bo hemma hos mina föräldrar ett tag. Nu har jag äntligen de omgivningar som passar för att ha husdjur, och då var det självklart att han skulle komma och bo hos oss. Med min sambos samtycke fick han åka med oss hit i lördags. Han acklimatiserade sig snabbt, och har redan prövat på pennygångens uteliv flera gånger. Hans nästa projekt verkar vara att äta upp hela vår stora Dracena som vi fick i inflyttningspresent, vilket gör mitt nästa projekt till att ge mig iväg och köpa kattgräs som han kan sätta i sig istället. Ska också någon dag ta med honom till veterinären och ge honom ett ID-chip i örat så att vi kan hitta honom om han skulle gå bort sig. Halsband är otänkbart, så därför får vi lita till mer tekniskt framskridna lösningar. Biggels, en IT-användare i framkant!

Le Halle part deux

Sådär.
Efter ungefär en månads tandgnisslan så har vi fixat vidare i vår hall. Nu slipper vi lägga våra jackor på golvet eller stuva in dem i garderoben utan kan i istället förära dem en plats på vår fina nya hängare, som dock hänger där och håller andan lite, eftersom den troligtvis borde fästas med någon form av gipsplugg, men i brist på tålamod och vilja att vänta ännu längre med att bli uppsatt fick hängas upp ändå med betongskruv. Och nåde den som kommer och sliter och drar med sin tunga täckjacka på vår fina hängare. Gå varligt fram gäster!
Nu väntar vi med spänning på del tre i vår hallföljetong, starring en fotovägg och ett trevligt väggord alternativt en plansch från keep calm. I vår arbetstakt här hemma betyder detta att den spännande fortsättningen kan väntas ungefär vid påsk.

Voilá! Le halle!

Se där!
Första bilden från vår nya fina hall!
Detta fina hörn belamrades tidigare av ett städskåp, men då vi kunde flytta på detta efter att ha slängt ut en annan garderob så kunde denna lilla mysbiotop skapas. Detta är den syn som ses rakt fram när man kommer in genom ytterdörren.
Bordet hittade sambon på loppis för det facila priset av 110 riksdaler, amaryllisvasen köpte jag i Norge igår för det ännu mer facila priset av 11 norska kronor. Amaryllisen är en överlevande julgåva från svärmor, som under min vistelse i de norska fjällen bestämt sig för att skjuta en ny knopp och därför får leva lite till. Den är visserligen röd till färgen och lever därför på nåder just för att den har sån kämparglöd.
Eventuellt så kommer det upp en tavla eller väggprydnad av någon sort ovanför. Kanske en keep calm?

Nu ska julen städas ut!

Jag vet inte om jag är den enda, men så snart det nya året kommer så vill jag städa bort julen och välkomna våren!
Efter att ha smitt planer under min vecka i norska fjällen så skrider jag till verket fokuserat och med precision.
Mina rättvisemärkta rosor som jag köpte i norge på vägen hem igår står prunkande på köksbordet på min ljusgröna löpare, och alla röda blockljus som inte är nerbrunna ska bytas ut mot vita dylika.
Idag hoppas jag också kunna skruva upp hängaren i hallen, som har blivit omtapetserad på bovärdens bekostnad tillsammans med sovrummet. Bilder kommer, håll ut!
Min dörrkrans ska också tas ner, och befrias från sorgligt slokande tacetter. Är det någon som har tips på vad den lilla kransen kan begåvas med som känns vårigt så skicka dem hitåt.
Nej, ingen rast, ingen ro. Åter till städningen!

Limbo...

befinner jag mig i nu. Så håll ut, kära läsare, snart är jag tillbaks på bloggbanan igen. Just denna veckan verkar allt hända på samma gång, det mest överhängande är en skoluppgift som ska vara inne på söndag. Så fram tills dess får ni hålla till godo med andra inte lika inspirerande och välbesökta bloggare. Carl Bildt eller nån;)

Gör en välgärning och somna gott ikväll!

Ärade läsare.
Utan pekpinnar (bortse från rubriken;) så presenterar jag härmed tre välgärningar som du kan göra för att hjälpa någon annan.
1. Gå till närmsta leksaks-bok-klädbutik och inhandla några juklappar. Slå sedan in dessa och lämna in dem till stadsmissionen eller någon liknande organisation. Dessa kan sedan mammor och pappor som inte har råd att köpa julklappar till sina barn bli tilldelade. Gör inte så stort hål i din ficka och betyder så mycket.
2. Gå in på www.actionaid.se och ge bort en present som gör skillnad! För 500 kr kan du bidra till att en barnmorska kommer till en by i Sierra Leone och hjälper till vid förlossningar. Eller varför inte ge en get till en familj och ge dem en möjlighet att försörja sig?
3. När vi var och lyssnade på Bill Clinton tipsade han om en sida som heter kiva.org. Där kan du som privatperson gå in och låna ut 25 dollar till företagarna som står representerade där. Kanske till den ensamstående mamman i Tanzania som flätar korgar av bananblad och vill kunna köpa en skärmaskin, eller varför inte Muhammed på bilden som vill låna pengar så att han kan köpa mer varor att sälja på marknaden i byn Accra i Ghana? Genom att många går in och bidrar till lånet är risken inte så stor för en enskild långivare, och lånet betalas tillbaka över en förutbestämd period. Sedan kan du låna ut dina 25 dollar till någon annan.
Se så! Vad väntar du på? Gör en god gärning idag!
(Inga pekpinnar, som sagt;)

Min fruktkick

Här ser ni min lilla skyddsling, antagligen någon sorts fikus, som jag fick av min goda vän Emmie för något år sedan eller kanske mer än så. Jag lät den stå i vatten tills den hade fått lite rötter och planterade den sedan i en kruka och såg fram emot blomstrande framsteg för det lilla livet. Dock uteblev alla resultat över huvud taget. Den stod som paralyserad och blev bara mer och mer dammig och tråkig. Till slut, efter som sagt ett år eller nåt, tröttnade jag, ryckte upp den lilla stackarn med rötter och allt och placerade den i en söt liten flaska. Och vad hände? Jo, efter bara en vecka kom ett nytt blad och nu är ännu ett på väg. Därmed var det bestämt, det lille krabaten kommer leva resten av sitt gröna välmående liv ståendes i en flaska med vatten. Antar att jord och blomnäring inte var den lilla fikusens "cup of tea".