Så var kvällen kommen, och lammet skulle tillagas. Som jag skrev tidigare så är lammkotletter inte särskilt vackra att se på, så det var med lite kisande blick jag ställde mig och skulle tillaga dessa (förhoppningsvis) läckra små etiskt korrekta köttbitar. Lammannen i saluhallen varnade mig för att steka dem för länge, med risk för att de skulle bli sega annars. Detta spädde på min rädsla ännu mer, för segt kött gör ju verkligen ingen glad. Hursomhelst resulterade denna skrämsel i att vi satte oss till bords och satte tänderna i kött som knappt var tillagat. Sambon och min alltid lika positiva och uppskattande vän Sara malde snällt ner maten till smältbar status, medan jag tillslut gav upp och ställde mig vid spisen för att ge de små stackarna ännu en omgång. Efter detta blev de dock fantastiskt goda och förvånansvärt möra. Dock var ju resten av min mat kall när jag kunde börja äta, men det gick bra ändå. Måste också verkligen rekommendera cous-cousen som jag serverade till. I grynen blandade vi i några matskedar av en kryddblandning som heter egyptian dukkah och klippt persilja och krönte det hela med en klick smör. Det blev verkligen smaskens. Jag blev också väldigt nöjd över att kunna använda denna kryddblandning, som jag har haft stående i skåpet länge och bara har tagit fram den för att lukta på den underbara doften emellanåt. Kryddan är av ett märke som heter NOMU och finns att köpa bland annat på Springbok och på NK Delikatess.
Vad kan jag då konstatera efter detta kulinariska äventyr. Jo, detta:
Lamm är gott
Lamm är inget att vara rädd för
Det är trevligt att handla på saluhallen
Lamm kommer jag att laga igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar