Systrarna Pyssel

Eftersom jag inte kunde vara med min familj och fira hardcore-påsk som sig bör, fick jag lite hemmapysslat påskpynt som jag kunde smycka mitt köksbord med. Krans av tvinnade björkkvistar och ägg tillsnitsade med lite decoupage. Äggen kommer jag snart packa ner i påskelådan, men kransen får nog ligga kvar ett tag till, tänker följa min systers tips och sticka i lite scilla i den. Fint och mysigt med hemmagjort pyssel tycker jag!

Bytarsöndag!

Äntligen har det skett. Jag kan känna mig nöjd över att ha kommit på en idé, grunnat på den en smula och sedan förverkligat den. Jag talar förstås om min pocketbytaridé, som jag dryftade första gången här på bloggen förra året.
Eftersom vi har én del bokmalar i vår bekantskapskrets blev denna idé blev genast väl mottagen, och det var många som såg mycket fram emot detta event.
Trots att jag gärna svänger ihop en liten brunch till många personas tog jag steg tillbaka och arrangerade ett knytkalas istället. På menyn hamnade således bland annat romtårta, smoothies, smördegsrullar, ostbricka, fruktsallad med glass OCH grädde, scones och rulltårta.
130 böcker bytte ägare, och det blev många goda boktips (na-ni-na-ni-naniaaa...) och trevliga diskussioner. Nu har alla vänt hemåt igen med nya böcker att förkovra sig i, och vi bestämde redan nu att nästa bytarträff ska ske någon gång i september. På den ena bilden ser ni min och sambons bokskörd. Måste sätta igång med min läsning genast!

Kära läsare!

Ni har mycket att se fram emot!
Under tiden jag inte har skrivit här har jag installerat min cylinder light, jag har fått en väldigt lovande rosbuske av min mamma och ska snart sätta igång att så mina fröer som jag fick på min födelsedag. Så fort jag får tid att pyssla med detta kommer jag ta bilder och lägga ut här, så ni får se hur fint det blir!
Tills dess får ni ha det så bra!

Glad Påsk!

Min påsk i år är lite tiltad i jämförelse med hur det vanligen ser ut. Denna påsk har jag firat (eller rättare sagt, inte firat) med att arbeta och tillbringa min lediga tid med att sitta ensam i min lägenhet. Jag gnäller absolut inte dock, jag har haft det väldigt bra här med katten. Min påskmat har bestått av snabbt ihopsvängda pastasåser och sallader, och jag har ju haft mitt påskägg från sambon som jag i stabil takt har satt i mig. Nu är godiset slut, och med det tomrum som detta skapar vara jag tvungen att sätta mig och skriva lite.
Själva anledningen till att jag sitter här och skriver var dock inte att pladdra om min avsaknaad av påsklamm och familjelekar, utan anledningen är den skräckupplevelse jag fick när jag tittade på Monikas Mat (eller liknande) på TV4 här om dagen. Jag är inte den som ägnar mig åt personangrepp, inte publikt iallafall;), men jag måste säga det, att någon matstylist är hon absolut inte, den där Monika. Allt hon lagade verkade jättesmaskigt, men när det kom till uppläggningen sabbar hon det totalt och lyckas få något som verkar så lovande som sparris- och laxsallad se ut som något som mycket okänsligt och bryskt körts i mixern några sekunder för att sedan stjälpas upp på någorlunda passande fat och hivats ut till matbordet. Själva klimax bestod av Monicas Oscar II-tårta, och åter igen, något väldigt lovande som blir å så fel. Som TV4 själva uttrycker det på sajten recept.nu: "Här kommer en variant av Monicas egen version av denna klassiska tårta, mycket förenklad med färdighackad mandel i bottnarna. Däremot satsar hon stort på dekorationen, chokladkycklingar, kanderad mimosa, violer och äkta bladguld!"
Monika bryter ut i total påskeufori och tynger den lilla anspråkslösa kakan med allehanda blackiga dekorationer, och tyvärr slutar inte festen där, nej, Monika pryder även fatet med påskliljor runt om. Ojoj, detta blev alldeles för mycket för min modesta less-is-more-persona.
Nu tycker ni säkert att jag är himla gnetig och orättvis, men som jag sa, allt hon lagar smakar säkert jättegott, och hon är en mycket duktig kock, men hälften av upplevelsen ligger i att det ska se gott ut också. Och där har Monika lite kvar att lära. Ovan ser ni tårtan som den blev. Vad lycker ni? Less is more, eller?

Snö...

Första året i vårt nya hem kommer bli spännande, då trädgårdsentusiasten i mig spanar i landen efter vad som kan tänkas titta fram. Gladast hittills blev jag nog allt när jag för några dagar sedan såg några frusna ihopskrynklade rabarberblad kika upp ur myllan vid uteplatsen. Men innan jag hann ut och ta en bild på mina nya favoriter kom busvädret. Blåst och snö i sidled höll mig inne och borta från mina älsklingar hela gårdagen. Jag var också tvungen att ringa min mor för info om deras frosttålighet, och hon försäkrade mig om att de skulle klara lite snöslask. Nu har jag iallafall lyckats fånga de små knutarna på bild, och jag kan försäkra att de kommer få förstklassig behandling hela våren så att de i utbyte kan ge oss god saft, paj och kräm. Ni entusiaster därute som läser detta kan verkligen förstå min lycka över detta, och ni andra, ja, ni blir väl iallafall glada när ni får lite god rabarbersaft längre fram i sommar!

Huva!

Eftersom vi emellanåt stöter på ohyra i form av äckel-päckelsilverfiskar i vårt hem tog jag mig lite tid att googla dessa små gynnare. Efter att ha läst på om släktingar och förekomst hit och dit tog jag del av det mest äckliga någonsin; nämligen att de små äckliga krypen kan bli upp till åtta år gamla! Vet inte riktigt vad som äcklar mig så med denna fakta, men det kittlar verkligen min kräkreflex att tänka på att de kan bli typ lika gamla som en katt eller undulat eller så. Bläää.
Nåja. Hursomhelst så är de inte farliga att ha i sitt hem, och ej heller farliga att få i sig, om det nu är någon som har undrat detta. Och för att bli av med dem, utan att lägga ut gift från anticimex, så rekommenderas att hålla rent i stugan och också att punktmarkera med pulvertvättmedel. Så nu vet ni detta. Linneas hus - ger er svar!
(Vanligtvis brukar jag försöka hitta en passande bild att komplettera mitt inlägg med, men i det här fallet tvivlar jag på att någon hade uppskattat en bild på något så motbjudande, så ni får klara er utan)

Påsken närmar sig...

Snart är påsken här, denna trivselmaxade högtid. Och tro mig, här ska pysslas och pyntas. Men eftersom jag tror på koncentrerat firande (ni kommer väl ihåg min julgran som inte kunde åkt ut snabbare), så kommer jag att börja påskpimpa lägenheten i början på nästa vecka. Då kommer det bilder. Lycka till med erat påskpyssel!