Limbo...

befinner jag mig i nu. Så håll ut, kära läsare, snart är jag tillbaks på bloggbanan igen. Just denna veckan verkar allt hända på samma gång, det mest överhängande är en skoluppgift som ska vara inne på söndag. Så fram tills dess får ni hålla till godo med andra inte lika inspirerande och välbesökta bloggare. Carl Bildt eller nån;)

Gör en välgärning och somna gott ikväll!

Ärade läsare.
Utan pekpinnar (bortse från rubriken;) så presenterar jag härmed tre välgärningar som du kan göra för att hjälpa någon annan.
1. Gå till närmsta leksaks-bok-klädbutik och inhandla några juklappar. Slå sedan in dessa och lämna in dem till stadsmissionen eller någon liknande organisation. Dessa kan sedan mammor och pappor som inte har råd att köpa julklappar till sina barn bli tilldelade. Gör inte så stort hål i din ficka och betyder så mycket.
2. Gå in på www.actionaid.se och ge bort en present som gör skillnad! För 500 kr kan du bidra till att en barnmorska kommer till en by i Sierra Leone och hjälper till vid förlossningar. Eller varför inte ge en get till en familj och ge dem en möjlighet att försörja sig?
3. När vi var och lyssnade på Bill Clinton tipsade han om en sida som heter kiva.org. Där kan du som privatperson gå in och låna ut 25 dollar till företagarna som står representerade där. Kanske till den ensamstående mamman i Tanzania som flätar korgar av bananblad och vill kunna köpa en skärmaskin, eller varför inte Muhammed på bilden som vill låna pengar så att han kan köpa mer varor att sälja på marknaden i byn Accra i Ghana? Genom att många går in och bidrar till lånet är risken inte så stor för en enskild långivare, och lånet betalas tillbaka över en förutbestämd period. Sedan kan du låna ut dina 25 dollar till någon annan.
Se så! Vad väntar du på? Gör en god gärning idag!
(Inga pekpinnar, som sagt;)

Min fruktkick

Här ser ni min lilla skyddsling, antagligen någon sorts fikus, som jag fick av min goda vän Emmie för något år sedan eller kanske mer än så. Jag lät den stå i vatten tills den hade fått lite rötter och planterade den sedan i en kruka och såg fram emot blomstrande framsteg för det lilla livet. Dock uteblev alla resultat över huvud taget. Den stod som paralyserad och blev bara mer och mer dammig och tråkig. Till slut, efter som sagt ett år eller nåt, tröttnade jag, ryckte upp den lilla stackarn med rötter och allt och placerade den i en söt liten flaska. Och vad hände? Jo, efter bara en vecka kom ett nytt blad och nu är ännu ett på väg. Därmed var det bestämt, det lille krabaten kommer leva resten av sitt gröna välmående liv ståendes i en flaska med vatten. Antar att jord och blomnäring inte var den lilla fikusens "cup of tea".

Min kärlek till en gren

Mitt första bidrag till ökad trivsel här uppe på höjden: branch. Den är ca 16 cm hög och kommer passa perfekt att hänga våra ägodelar på. Finns att köpa på Bosign.se till det facila priset av 165kr. Är det dock någon som har nån luring om den kan finnas billigare nån annanstans så tipsa mig. Det är ju kul att kunna köpa flera;)

Dörrkrans

Åh så pyssligt tänker ni säkert, och det må så vara, men varje dörr har rätt att smyckas med en dörrkrans inför juletiden. Är så gott som nöjd med den förutom att det visade sig vara mycket svårt att fästa tazetterna, vilket resulterade i att jag till min förtret fick vira några varv med guldtråd. Det som blänker till lite till vänster på kransen är två hjärtan som jag formade av densamme. De kommer inte riktigt till sin rätt på bilden, de är mycket tjusiga in real life, se det gärna som en inbjudan att komma hit och hälsa på!
Känns dock lite sorgligt att hänga ut något så fint i en så stinkande trappuppgång som vår. Jag har aldrig varit med om att det kan stinka så intensivt av något oidentifierbart. Som tur är sprider det sig inte in i vår lägenhet (iallafall känner vi inte det själva;) Förhoppningsvis kan tazetterna sprida lite väldoft utanför vår dörr och mota bort den okända odören. Håll tummarna!

Ett litet steg...

Ta-daa! Jag kan nu med stolthet presentera den första bilden från det nya plejset. Det är stört omöjligt att redan nu uppnå tillfredställelse över sina inredningslösningar när så mycket av det som vi behöver fattas, men vårt badrumsfönster hade jag inga problem att färdigställa. Jag är ju ett stort fan av att ha ett fönster i badrummet, eftersom det betyder att man kan ha växter även inne på hemlighuset. På vår förra toalett hade vi inget fönster, men jag gick ändå så långt att jag frågade en blomsterhandlare om vilka blommor man skulle kunna tänkas ställa in, men då han tittade på mig med hård blick och sa "Hur skulle du känna dig om du var inne i ett mörkt rum hela dagarna?" valde jag att acceptera faktum och drömma om det badrumsfönster som skulle komma någon gång framöver.
Och jag hoppas att Emmie på Ellmania känner sig stolt över den fina burken som jag har mina eko-tops i. Hyacinten är vit till färgen och kommer när den har tjänat sitt syfte färdigt bytas ut mot en plättar på tråd. Längst till vänster står mitt yankee-candle green tea yasmine som luktar underbart. Som sagt: Ta-daa!

Grattis Mia och Per!

Ville bara gratta Mia och Per som den 1 december fick en bebis som ska heta Axel! Har letat lite efter någon webbisbild på honom, men det fanns inget att finna. Jag får hålla ut.

En bra idé...

tyckte iallafall jag att jag fick när det gick upp för mig att jag och personerna i min närmsta krets borde har en pocketbytardag!
Nu i flytten blev jag med råge medveten om alla pocketböcker som dräller omkring hemma. Och jag vet att jag inte är ensam! Därför borde vi träffas några stycken nån kväll och byta pocketböcker med varandra. Vad sägs?

Flytt...

Så är helgen gången, och flytten är genomförd. Lördagen blev en lång dag, då vi gick upp strax innan sju på morgonen för att packa ner det sista. Det fysiska flyttandet av våra tillhörigheter gick väldigt bra, trots att vi hade extrem otur med vädret (det regnade sidledes och blåste). När vi sedan efter två vändor satt i vårat nya kök och åt lasagne alla åtta så kände jag mig redan hemma, mycket tack vare Rebeccas duktiga jobb med att bringa köket i ordning.
Efter den tredje och sista vändan fikade vi allihopa (vid detta laget hade även syster nr 2, Emma, med sambo anslutit sig) och delade ut presenter till min sambos bror som så snällt hade ställt upp och flyttat på sin egen födelsedag. Till fika åt vi en kaka vars recept jag hittade i Allt Om Mat:s julnummer, med apelsin och saffran. Mycket god, rekommenderas varmt. Dock tog jag bara hälften så mycket saffran som det stod, och det blev väldigt bra, så kör på det om du vill få en mildare kaka.
Efter detta skildes vi åt och jag, sambon och svärmor åkte tillbaka till den ödsliga, tomma lägenheten i Majorna och städade skiten ur den (bokstavligt talat!)
Sedan dess har vi försökt komma i ordning så gott det går här i Högsbo. Vi behöver göra en hel del investeringar för att få en dräglig tillvaro här uppe på höjden, och först då kan vi verkligen få ordning. Högsta prio har just nu en hängare till jackorna i hallen. För närvarande lägger vi jackorna på golvet eller överallt annars i lägenheten, vilket inte känns så hållbart i längden.
Jag älskar verkligen vår nya lägenhet. Återkommer med bilder och annat senare.

Lammskräck

Så var kvällen kommen, och lammet skulle tillagas. Som jag skrev tidigare så är lammkotletter inte särskilt vackra att se på, så det var med lite kisande blick jag ställde mig och skulle tillaga dessa (förhoppningsvis) läckra små etiskt korrekta köttbitar. Lammannen i saluhallen varnade mig för att steka dem för länge, med risk för att de skulle bli sega annars. Detta spädde på min rädsla ännu mer, för segt kött gör ju verkligen ingen glad. Hursomhelst resulterade denna skrämsel i att vi satte oss till bords och satte tänderna i kött som knappt var tillagat. Sambon och min alltid lika positiva och uppskattande vän Sara malde snällt ner maten till smältbar status, medan jag tillslut gav upp och ställde mig vid spisen för att ge de små stackarna ännu en omgång. Efter detta blev de dock fantastiskt goda och förvånansvärt möra. Dock var ju resten av min mat kall när jag kunde börja äta, men det gick bra ändå. Måste också verkligen rekommendera cous-cousen som jag serverade till. I grynen blandade vi i några matskedar av en kryddblandning som heter egyptian dukkah och klippt persilja och krönte det hela med en klick smör. Det blev verkligen smaskens. Jag blev också väldigt nöjd över att kunna använda denna kryddblandning, som jag har haft stående i skåpet länge och bara har tagit fram den för att lukta på den underbara doften emellanåt. Kryddan är av ett märke som heter NOMU och finns att köpa bland annat på Springbok och på NK Delikatess.
Vad kan jag då konstatera efter detta kulinariska äventyr. Jo, detta:
Lamm är gott
Lamm är inget att vara rädd för
Det är trevligt att handla på saluhallen
Lamm kommer jag att laga igen.

Kalldusch i saluhallen

Efter jobbet igår såg jag fram emot att leva ut mitt trendiga cityliv genom att bege mig till saluhallen och köpa färska lammkotletter till maten ikväll. Framför såg jag mig själv tillaga små trekantiga köttbitar som sitter fast på en bit ben, jag misstänker revbenet. Men det visade sig vara annorlunda, lammkotletter är inte en särskilt estetiskt tilltalande bit, och dessutom visade det sig vara mycket dyrare än jag trodde. Men jag betalade snällt och bad till Annas Mat att det skulle bli precis så gott som jag hoppades. Nu har mitt lilla paket legat i kylen och skrämt mig lite varje gång jag öppnat kylskåpet. Min rädsla är totalt obefogad, det är jag medveten om, men lamm är knepigt. Mia har också lite respekt för den typen av kött, och följer med spänning min hantering av densamme här på bloggen. Nåja. Snart ska det ske. Fortsättning följer...

Underbara Dalsland, underbara Mia!

Så åkte jag till Dalsland.
Efter att ha sprungit genom hela Göteborgs central (dock på ett samlat och värdigt sätt, jag är ju trots allt en dam) hann jag fram till bussen i precis rätt tid. Gemytligt vaggad av bussen läsandes Onåd av Coetze (väldigt mäktig titel den där, så här långt motsvaras alla mina förväntningar) njöt jag av lite egen tid och framförallt att slippa kryssa fram mellan flyttkartonger och all annan röra som på senare tid har befolkat mitt habitat.
Slutligen framme i Uddevalla gick vi en sväng på stan, jag köpte en adventsljusstake på Åhléns som jag länge har haft ögonen på. Dock ska jag nog lämna tillbaka den, har kommit på en mycket bättre idé som innefattar en gammal bakform som jag har planer på att finna i någon second-handaffär någonstans.
Resten av dagen spenderade vi längre in i landet, närmare bestämt i byn Stigen i Dalsland. Där blev jag väl omhändertagen av Mia, mycket mys och gott te, god mat och så vidare. Jag fick möjlighet att överräcka min sparkdräkt som jag beställde på La Redoute för ett tag sedan som jag känner mig väldigt nöjd med. Randig i två färger, gjord av ekologisk bomull (den enda vägen att gå, det vet ni). Helt enkelt underbar.
Framåt kvällen bar det av hem till Göteborg, och avslappnad och tillfreds med min mysiga dag somnade jag med ett leende på läpparna.

Matvecka nr 48

Så, för alla matintresserade läsare, här kommer min matvecka nr 48
Måndag: Färsk spenatpasta med spagettisås (Det tråkiga namnet avslöjar möjligtvis bara hur enkel den här såsen är. Mycket god och enkel vardagsmat, som blir en stor sats. Hittas i Annas Mat)
Onsdag: Fisksoppa från Menton (Nytt recept, som jag ser mycket framemot. Lät spännande eftersom den innehåller apelsin. Hittas även den i Annas Mat)
Torsdag: Provensalskt lamm med couscous (Eget recept, har faktiskt aldrig lagat lamm förut, men hur svårt kan det vara? Mitt miljöintresse leder mig bort från kött som fötts upp under lysrör av artificiell mat, därav mitt nya intresse för lamm. Tänkte ha lite vitlök, svarta oliver (är det särskilt provensalskt egentligen?) och mängder av bladpersilja till. Återkommer med utvärdering av hur tillagningen av denna outforskade råvara föll ut.)
Fredag: Laxmacka (förra veckan när jag gjorde laxpaj visade sig geggamojan som skulle läggas i pajskalet smakade ypperligt att äta med sked ur bunken, vilket gjorde att jag tänkte ha denna på ett stycke gott bröd till fredagen.
Lördag och söndag kommer vi tillbringa flyttandes till en ny lägenhet, och därför har jag inte styrt upp något att äta tills dess. Tisdagen kommer jag att tillbringa i Dalslands djupa skogar, hos min underbara väninna Mia som snart ska ha sin första bebis. Ser spänt fram emot detta, Mia är nämligen lika pysslig och matintresserad som jag och vi kommer säkert ha en underbar dag tillsammans.

Matvecka-vår räddning

Ni vet alla hur det är. När det börjar kurra i magen framåt kvällen ställer man sig suckandes och glor in i kylen. Eftersom iallafall vi oftast inte har så mycket inspirerande i kylen blir det oftast nån form av kokt pasta och typ pesto till. Att laga mat blir ett så oerhöst stort projekt när man måste tänka ut vilken själamat man kan åstadkomma med tråkburkarna som står längst bak i kylen, och eftersom man alltid börjar i sista minuten när hungern är som störst så har man sällan det tålamod som krävs för att kunna åstadkomma underverk med nån gammal tacosalsa, lite kapris och en klick äppelmos. Jag och sambon blev trötta på denna misär och bestämde oss för att ta oss själva och varandra i kragen och styra upp problemet. Nu kan vi nöjda, med flera månaders facit i handen konstatera att vi inte kommer gå tillbaka, inte frivilligt iallafall. Men, det ska tilläggas, det är lätt att falla ur det, och det passar inte alla livsstilar, exempelvis fick det vila under tiden sambon tränade fotboll tre kvällar i veckan.
Så här går det till:
Vi delar upp det på varannan vecka. När man har "sin" matvecka innebär detta inte nödvändigtvis att man lagar all mat själv, även fast det på senare tid har blivit lite så. Men, det finns ju disk efteråt, så ingen behöver gå sysslolös. Själv brukar jag försöka variera min vecka så mycket som möjligt, så att det blir lite spridning på de kulinariska höjderna! Jag brukar sätta mig på söndagkvällen och gå igenom mina kokböcker och mina favvosidor på nätet och sätta ihop en trevlig inköpslista, som jag sedan införskaffar någon gång under måndagen. Matsedeln brukar jag skriva upp på en whiteboardtavla i köket. Sedan är det bara fritt fram att laga rätterna under veckan, alla ingredienser finns hemma, och det behövs ingen hålögdhet eller tandgnisslan för att åstadkomma en trevlig måltid. Och, eftersom de flesta recept är gjort för fyra portioner, finns det matlåda över till dagen efter. Voila!

Jag-en bloggare?

Så då var det dags!
Tillfället jag faktiskt aldrig trodde att det skulle komma. Min bloggdebut. Ivrigt påhejad av goda vänner som hävdar att de kommer följa mina förehavanden kastar jag mig hals över huvud ut i cyberrymben. Än så länge känns det fortfarande som fritt fall, men jag hoppas att vanan och bloggrutinen snart kommer fånga upp mig och rädda mig från ett magplask. Jag ska dock inte säga för mycket, till dags dato har alla nya projekt jag har påbörjat känts jätteroliga och stimulerande till en början för att sedan bli lite trista och passé för att slutligen falla i glömska. Bland dessa övergående passioner kan jag räkna bla facebook, träna på gym, gå upp i ottan endast för att kunna läsa tidingen ingående, fylla halva tallriken med grönsaken till varje måltid, använda stegräknare m.m. Listan kan göras lång. Men jag hoppas inte, både för mina blivande läsare och för min egen självkänslas skull, att detta kommer hända även denna gång. So, without further ado: Min blogg. Trevlig läsning!